Stöðu- og framvindupróf í stærðfræði og lesskilningi: Handbók
Þjónustuaðili:
©2026 Miðstöð menntunar og skólaþjónustu
Öll réttindi áskilin
1. útgáfa 2026
Heimildir
Anna Kristín Sigurðardóttir, Hermína Gunnþórsdóttir og Rúnar Sigþórsson. (2025). Gæði kennslu: Námstækifæri fyrir alla nemendur. Háskólaútgáfan.
Cartwright, K. B. og Duke, N. K. (2019). The DRIVE model of reading: Making the complexity of reading accessible. The Reading Teacher, 73(1), 7–15.
Duke, N. K. og Cartwright, K. B. (2019). Implications of the DRIVE model of reading: Making the complexity of reading actionable. The Reading Teacher 73(1), 123–128.
Duke, N. K. og Pearson, P. D. (2002). Effective practices for developing reading comprehension. Í Alan E. Farstrup og S. Jay Samuels (ritstj.), What research has to say about reading instruction (3. útg., bls. 205–242). International Reading Association.
Harvey, S. og Goudvis, A. (2017). Strategies that work: Teaching comprehension for understanding, engagement, and building knowledge, Grades K-8. Stenhouse Publishers.
Hoover, W. A. og Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 2(2), 127–160. https://doi.org/10.1007/BF00401799
Hoover, W. A. og Tunmer, W. E. (2019). The cognitive foundations of reading and its acquisition: A framework with applications connecting teaching and learning. Í R. Malatesha Joshi (ritstj.), Literacy Studies: Perspectives from cognitive neurosciences, linguistics, psyhology and education, (20). Springer.
Liljedahl, P. (2025). Hugsandi skólastofa í stærðfræði – bók fyrir kennara á öllum skólastigum (Bjarnheiður Kristinsdóttir þýddi). Háskólaútgáfan.
Lög um grunnskóla nr. 91. (2008). https://www.althingi.is/lagas/139a/2008091.html
Menntamálastofnun. (2022). Hæfnisvið og hæfnirammar í íslensku sem öðru tungumáli: Fylgirit með kafla 19.3 í aðalnámskrá grunnskóla. Menntamálastofnun.
Mennta- og barnamálaráðuneytið. (2024). Aðalnámskrá grunnskóla. https://www.adalnamskra.is/grunnskoli
Mennta- og menningarmálaráðuneyti. (2024). Auglýsing um breytingu á aðalnámskrá grunnskóla. https://adalnamskra.cdn.prismic.io/adalnamskra/Zx-g2a8jQArTz5y__B_nr_1188_2024-3-.pdf
Mullis, I. V. S., Martin, M. O., & von Davier, M. (2021). TIMSS 2023 Assessment Frameworks. Boston College, TIMSS & PIRLS International Study Center.
National Assessment Governing Board. (2021). Mathematics framework for the 2022 and 2024 National Assessment of Educational Progress. https://www.nagb.gov/content/dam/nagb/en/documents/publications/frameworks/mathematics/2022-24-nagb-math-framework-508.pdf
OECD. (2023). PISA 2022 Assessment and Analytical Framework. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/dfe0bf9c-en
Reed, D. D. og Luiselli, J. K. (2011). Instructional Hierarchy. Í S. Goldstein og J. A. Naglieri (ritstj.), Encyclopedia of Child Behavior and Development (bls. 822–823). Springer US. https://doi.org/10.1007/978-0-387-79061-9_3164
Rittle-Johnson, B. og Schneider, M. (2014). Developing Conceptual and Procedural Knowledge of Mathematics. Í R. Cohen Kadosh og A. Dowker (ritstj.), The Oxford Handbook of Numerical Cognition (bls. 1118–1134). Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199642342.013.014
Scarborough, H. S. (2001). Connecting early language and literacy to later reading (dis)abilities: Evidence, theory and practice. In S. Neuman og D. Dickinson (ritstj.). Handbook for research in early literacy (bls. 97–110). Guilford Press.
UNESCO Institute for Statistics. (2021). Global proficiency framework for mathematics: Grades 1 to 9. https://www.uis.unesco.org/sites/default/files/medias/fichiers/2025/02/Global-Proficiency-Framework-Math.pdf
UNESCO Institute for Statistics. (2020). Global proficiency framework for reading: Grades 1 to 9. https://www.uis.unesco.org/sites/default/files/medias/fichiers/2025/02/Global-Proficiency-Framework-Reading%20(1).pdf
Utdanningsdirektoratet. (2017). Rammeverk for grunnleggende ferdigheter: 2.4 Å kunne regne. https://www.udir.no/laring-og-trivsel/rammeverk/rammeverk-for-grunnleggende-ferdigheter/2.4-a-kunne-regne/